Idag bestämde jag mig för att slänga upp pappa i sadeln på Figo, han var inte trött efter gårdagens tävling och jag kände att pappa behövde hjälpa oss med piruetterna. Han har börjat sparka och stampa när han tycker det blir för jobbigt så i fredags på träningen dunsade jag ner i sadeln efter att han sparkat med bakbenen så jag drog till mig rygg igen – jäkla skit också. Fick igår kväll riktigt ont så nu är jag på en kur med USA-piller (tur att dom finns!)

Bad pappa rida honom eftersom att han orkar samla ihop Figo ordentligt och kan ”hålla kvar honom i handen” (på ett bra sätt), jag kan sällan få tillbaka honom så mycket som jag vill eftersom jag inte väger tillräckligt mycket och inte har lika mycket kraft så jag kan inte sitta tillbaka lika lätt. Pappa är 192cm lång och på hanns kropp finns bara muskler och inte ens en antydan till fett haha! Han är dessutom en riktigt skicklig ryttare och jag är otroligt inspirerad av hans ridning. Han har ridit in Figo och varit hans enda ryttare innan jag tog över honom så han kan honom innan och utan.

Idag var faktiskt första gången jag bad pappa rida Figo sedan jag tog över honom för att jag behövde hjälp, tidigare har det inte varit för den sakens skull. Jag tycker att om man kan få hjälp så ska man definitivt ta den.

Pappa och Figo älskar varandra och det är en fröjd att se dom tillsammans. Han började precis som med mig att sparka men pappa satt då lugnt och stilla kvar i sadeln och höll ihop honom – skitjobbigt tyckte Figo. Men det behövdes uppenbarligen för efter några försök så satte han sig jättefint och vände lugnt och harmoniskt. När pappa kört några omgångar med priuetter blandat med skrittpauser där emellan så satte jag mig upp. Det är ju inte säkert att det fungerar för mig bara för att det fungerar för pappa, men det kändes verkligen jättebra! Så skönt, duktiga häst.

Pappa och Figo för 3 år sedan

DSC_0014 DSC_0017 DSC_0028 DSC_0052