Etikett: figo (sida 1 av 2)

PIAFF

En utav de svåraste sakerna att lära in måste väl ändå vara piaff? Alltså byten och speciellt byten i varje kan också vara svårt men piaff känns svårt för mig på ett helt annat sätt. Alla hästar har sån olika takt och alla hästar reagerar olika när man lär in piaff.

Det vanligaste sättet är nog att trampa dom för hand från marken med spö eller att man sitter på och någon annan går bakom med spö. Hur som helst har inget av det här fungerat så värst bra för Figo, han har blivit ganska stressad speciellt när vi fått hjälp av personer som han inte litar på. I och med att han är så stor så har han svårt att hitta takt och flyt i piaffen, samtidigt är han överambitiös och gör allt lite för mycket.

Så hans problem har varit att han sätter sig för mycket och kommer därför inte framåt i piaffen utan snarare går bakåt och när det blir för mycket vikt på bakbenen så börjar han galoppera på stället istället. Senaste halvåret har han även breddat sig över en meter bak samt att han går i kors med frambenen och där med trampar sig själv när vi försöker träna piaffen. Ni hör ju, kaos…

Vi (jag och mamma) har känt oss näst in till uppgivna för att vi inte vet hur vi ska ta oss ur detta. Men äntligen när vi var hos Rose fick jag bra tips, ideér och nytänk! Så skönt!

Såhär fick vi göra: Först vanlig öppna i trav längst långsidan, sedan började jag succesivt samla traven (fortfarande i öppna längst spåret) tills att han började trampa av sig själv. Då hade han ett bra flyt från öppnan och kunde varken bredda sig så lätt bak eller trampa sig själv fram. När vi hade gjort några rundor med det så fick jag sakta av till skritt och prova att trampa honom helt själv.

Första gången breddade han och då fick jag rida direkt fram i trav. Nästa gång gjorde han 4 tramp och och direkt fram i trav, travade halva lånsidan och sedan skritt – tramp igen. Då hann jag med 2 omgångar med tramp. Sedan fick jag komma  på långsidan i trav, skritta 1 skrittsteg sedan trampa honom typ 4 steg sedan direkt trav men endast 2 travsteg, sedan 1 skrittsteg –  4 tramp – 2 travsteg – 1 skrittsteg – 4 tramp – 2 travsteg, detta gjorde att jag han trampa honom ca 4-6 gånger på en långsida. Och det fungerade också sååå bra! Jätteroligt! Han tänkte framåt, höll benen rätt och blev inte stressad. Detta är dessutom någonting jag kan jobba vidare med själv där jag inte behöver ha någon på marken (med ett spö) som hjälper mig.


NYA ÖVNINGAR – GALOPPIRUETTER

(Videor i slutet som visar lite mer, före och efter)

En sak som vi fick mycket hjälp med nu nere på Gränsbo var galoppiruetterna. Han har alltid hävt sig runt och satt alldeles för mycket vikt på bakbenen. Det är inget han gör för att han är dum han vet bara inte hur han ska göra istället för att jag inte hittat eller tidigare fått hjälp genom ett bra system som kan ta oss ur det.

Så, han måste bli kvickare och inte sätta sig så mycket samt behålla lösgjordheten och tänka framåt.

Vi började med piruettgalopp på långsidorna, där har jag alltid haft lättare att hitta en bra galopp och det gjorde vi även nu, men det är så fort jag börjar vända som han trasslar till det.

Sen fick jag gå på en liten fyrkant och göra kvartsvändningar. Red jag ”som jag brukar” blev dom dåliga/häviga direkt.

Men det löste vi genom:

• Inte tänka mer samling alls utan bara vända runt utan att sätta honom mer på bakbenen (rätt så självklart men behövde ha det i tanken hela tiden, tänka framåt)

Flytta ut och ner ytterhanden från halsen, ganska mycket, och sen visa vägen (lite) med innerhanden

• Lyfta ut knäna från knästöden så att jag kan driva honom och påverka honom ingen snabbare takt än den han själv går i. Om knäna sitter fast blir det mycket svårare för mig att driva honom i någon annan takt än den han redan går i

Vi fick verkligen jättebra ordning på kvartsvädningarna, sen när vi provade helpiruetter så blev vissa bra och andra inte, men tidigare har ju inga blivit bra. Där måste jag även tänka öppna både in och ut ur piruetten för att komma åt honom ordentligt och ha honom lösgjord. Jag ska fortsätta med kvartsvändningarna och bli ännu tryggare i dom och sedan vända lite mer men kanske inte en helpiruett direkt. Samt att jag absolut inte får låta honom bli hävig någongång för då kommer han inte förstå att han inte ska göra så.

Såhär blev det förra tävlingen, visserligen ett extremfall..

Och såhär fick vi jobba med det i Gränsbo, ni ser att jag knappt sätter honom alls va? Utan verkligen bara försöker galoppera runt.

Hoppas ni tyckte det var kul med ett sånt här lite längre inlägg!


Bilder från SM dag 1

SONY DSC


Figo – 64,6% St George

Här är han, min fina älskade Figo. Som gått från hopphäst till dressyrhäst på nolltid. Detta är hur vi ser ut i dagsläget och självklart finns det alltid mycket som kan bli bättre, så är det alltid med alla hästar. Men jag måste faktiskt få säga att jag är riktigt nöjd! Det enda som inte blev bra, som brukar bli riktigt bra var den sista galopp ökningen, där brukar han flyga fram men här blev den mest platt och överilad. Också första halten såklart, där jag trasslade till tyglarna och Figo ville börja trava – sånt händer! Men jag är så nöjd – och vi har vårt första kval till SM. 


Biolight

Finns så himla delade meningar om bolight, vi har en som vi köpte precis när dom kom ut på marknaden – och då var den sviiiiiiindyr, pheew. 

Min mamma och pappa tycker att den är fantastisk och har den till de flesta krämpor och skråmor både på häst och ryttare. Onda ryggar och sporrkav – you namn it. Jag har alltid tyckt att det varit rent ut sagt skräp. Lite ljusstrålar liksom…? På en 800kilos häst…? När jag hade Grace använde jag den ”bara för att”, men en gång när hon hade fått sporrkav så använde jag den frekvent morgon/kväll tills det var borta. Sporrskavet försvann jättefort med å andra sidan så vet jag inte hur lång tid det hade tagit om jag inte använt biolighten – hon kanske rent ut sagt bara har väldigt bra läkkött…

När jag fickFigo – en häst som får låsningar i nacken (fastnar med nacken mellan frambenen) och lätt ont i ryggen (trots en sadel som passar bra och han älskar), han är känslig helt enkelt och inte bara för att han blivit dressyrhäst… 😉

Mamma och pappa tyckte att jag borde använda biolighten så ofta jag kunde på rygg och nacke för Figos skull, jag drog mig för det ett tag men jag gör ju allt för att min häst ska må bra så därför var jag tvungen att prova. Biolightade ryggen frekvent och såg ganska fort en stor skillnad på muskulaturen, den var mycket fylligare och inte alls så spänd. Samma med halsen, här märkte jag inte till utseendet skillnad med han blir väldigt avslappnad. Figo njuter hela tiden. Gäspar och är belåten i slutet av varje program och man ser på honom att han älskar det. Så nu, även om jag fortfarande tror att det är lite placebo, så måste jag nog säga att jag tror att det fungerar. Har varit toppen på sårskadorna han drog på sig i somras och jaa. Men

Har ni provat biolight och vad har ni för upplevelse?DSC02505DSC02508

Så här ser tillexempel hand bakben ut efter behandling, och uppenbarligen är det ju något positivt som händer i kroppen!


Tisdag 

Börjad dagen lugnt och stillsamt, käkade frukost med mamma innan jag drog på mig ridkläderna och gick ut till stallet för att släppa ut Grace och Figo. Gav dom vatten innan jag satte mig i bilen med Tella (mammas jack Russel) för att hämta ut ett paket som kommit till Figo – hann inte fota vad det var så ni får se imorgon istället… 😉 

Kom tillbaka hem efter ca 30 minuter, gick runt i stallet och fixade lite saker innan jag tog in Figo för att göra iordning honom, idag stod ju ett pass med bommar framför oss. Hade hunnit rykta av Figo, olja hovarna och hämtat utrustningen när min chef ringde och frågade hur det gick på jobbet…..!? Jag var ju inte på jobbet, hade antagligen kollat fel dagar. Nästa buss (min bil är på lagning) gick först om en timme så det fick helt enkelt bli en power-ridning, hatar sånt! Jag vill lägga så mycket tid jag kan på framskrittning, uppvärmning, pauser emellan och avskrittning. Idag blev det ett pass på ca 30 minuter – checkade av så att han var lösgjord och jobbade på med bakbenen och åhhhh va fin han var! Jag hade kunnat rida i timmar (men det hade jag ju som sagt inte tid med… Haha!) 

Kände bara att jag skulle fått ett psyk-bryt om Figo hade varit stel eller inte jobbat med bakbenen, men sån otur hade jag som tur var inte! Det har jag visserligen sällan på Figo i vilket fall, han är oftast som smör att rida… Thank god for that… Fick sedan typ springa till stallet, kasta av Figo hans grejor, ut med han i hagen. Hade 15 minuter på mig att duscha, byta om och få med mig någon slags lunch. Pheeeew. Mamma fixade mackor och jag tog med kvarg, äpple och apelsin. Jag hann typ inte ens komma in i huset förrän jag var ute ur huset igen och påväg till bussen, hatar sånt också. Hade migränkänningar redan på morgonen och det blev ju inte bättre av det där… 

Ja,ja, sånt händer – jag ska väl bara vara glad att jag har ett jobb men åh, när sånt där händer är det himla jobbigt, tur att detta var första gången och att min chef är förstående…  

 


Äldre inlägg

© 2017 J Lindstrom Dressage

Producerad av WebArtDesignUpp ↑