Vi (jag, pappa och Frankenbergs) vaknade en stund innan 7 och åt frukost tillsammans innan jag och Emma gick ut till stallet för att ta av nattbandagen och byta täcken innan vi släppte ut Figo och Welle i hagarna (dom andra hästarna var redan ute). Welle var imponernade lugn och spanade coolt in läget och alla andra hästar, så skönt när dom inte går i taket över att vara på ett nytt ställe med nya hästar.

Emma startade FEI mästerskap för YR cirka en timme innan mig så dom behövde alltså åka ifrån oss lite tidigare än vad vi skulle. Men vi kom fram lagom till tävlingsplatsen så jag hann hjälpa Emma och Welle lite innan start och sedan hann vi se både henne och Esther Kaså rida. Jag blir såå imponerad av hur duktig Emma är och hur bra dom skötte sig inne på banan och inte nog med det så red dom på över 65% och fick till första kval till YR-SM. Det var också kul att se Esther på storhäst (vi tävlade ponny-SM och lag-SM ihop när vi var yngre) och även dom fick sitt första kval till SM och vann!

Strax därefter började vi göra iordning Figo inför start och han kändes taggad, lite för taggad. Inne på framridningen att jag hade svårt att lägga om benen ordentligt och rida som vanligt för han ville helst fatta galopp i travskolorna (och sånt ger inte många poäng inne på banan, haha…). Men när vi kom till collectingring och fick rida i regn och motvind så taggade han ner lite, men hade fortfarande riktigt bra energi kvar! Vi höll ihop det inne på banan och hade inte en enda miss, tjohooo! Lyckades sätta lagom tryck i honom men kände ändå att jag skulle kunnat lägga i en växel till om han inte hade varit så taggad, cool känsla när man har en ”felfri” ritt men samtidigt känner att man har mer att ge! Vi red på 66,842% och satte ett nytt PB i den klassen (St George) och som grädden på moset blev vi trea! Roligt med första placeringen i en nationell PSG.

Emma red två starter efter mig i samma klass och jag hann hjälpa henne lite medan jag travade av, sedan tog pappa Figo och jag sprang tillbaka för att hjälpa Emma lite till. Med hjälp menar jag sånt som ”läng på stången”, ”få igång bakbenen lite till” osv, bara ett par ögon som kan bekräfta känslan och hjälpa till lite på vägen. Emma tyckte han kändes trött men jag upplevde inte att han såg trött ut men att han var bättre i formen i denna klassen (kom fram lite mer med näsen och låg inte på lika mycket i handen). Dom gjorde åter igen en riktigt bra start och red på över 65% en gång till – alltså är dom färdigkvalade till SM nu – så himla roligt, och jag är så glad för hennes skull (även om SM oturligt nog ligger samma helg som hennes student). Vi får helt enkelt fira hennes stundent på Strömsholm där SM:et går…  😉