Det rullar in en hel del nya läsare här hela tiden och jag har ju aldrig presenterat mig, inte ens när vi öppnade bloggen. 

Jag heter i alla fall Jaqueline Lindström, är 21 år och bor lite utanför Ulricehamn (mitt emellan Gbg och Jönköping). Jag bor på en stor hästgård tillsammans med mor och far. Vi har för tillfället 12 ridhästar, varav större delen tränas och tävlas. Vi håller även på med uppfödning (inget i år), pappa är hopptränare/hästtandtekniker och mamma är dressyrtränare. På gården har vi ridhus, paddock, skrittmaskin och mängder av hagar, vi lever i en idyll.

Jag har ridit sedan tre års ålder, höll fram tills jag var 12 på med både hoppning och dressyr lik mycket. Även om hoppningen var mer fartfylld och spännande så brann alltid hjärtat för dressyren. Har haft flertalet ponnys (10 st), men den ponnyn jag hade mest framgång med var mitt underbara fux-sto Sissi Festival. Tillsammans var vi rankade 8:a i Sverige och kom 7:a på SM 2010. Det var några av dom lyckligaste åren i mitt liv med otroliga framgångar där vi flera gånger slog Sveriges absoluta ponny elit. Det insåg jag dock inte förrän efteråt och hade jag vetat då hur bra vi faktiskt var hade jag nog vårdat det vi hade ännu mer. 

Sissi blev sjuk och fick hastigt avlivas och precis i samma vända gick jag upp på storhäst som mitt sista år som junior. Men lyckan i ridningen försvann helt när Sissi försvann. Så jag slutade rida… 

Under sista året i gymnastiet, där jag pluggade samhällsvetenskap, började jag rida en av pappas hopphästar Grace Q (e. Quite Easy ue. Cardento). Tillsammans tog vi oss upp till MsvB och hade i debuten över 69%. Åkte fick direkt efter studenten till USA (Los angeles) och jobbade för Mette Rosencrantz i hennes dressyrstall. Dit åkte jag tillbaka till under 2014 och jobbade igen. Det blev en helt ny värld som öppnade sig för mig och intresset för min egna ridning hemma ökade avsevärt. Även om det var lärorikt var det många gånger även väldigt tufft, men jag växte mycket som människa och har efter det en klarare bild i huvudet om min framtid. 

När jag var hemma innan andra vändan till USA började jag hoppa pappas häst Figo (e. Feliciano ue. Cardento). Bara för skojs skull, men det var så oroligt roligt så fortsatte även med dressyren. (Den fick dock pausa under mitt andra besök till Mette). När jag kom hem i Juni hade vi startat 1 LA (hans första dressyrtävling) på okej resultat och idag, ett år senare, har vi ett PB i PSG på 64,6%. Målet var SM, men det blev inte så, vi var 3 poäng ifrån men sånt är livet. Till hösten ska vi debutera Intermediare I och målet är att kunna rida U25 med Figo. 

För inte så länge sedan fick jag hem en ny häst som heter Plexus (e. Fortum HästAk ue. Walör). Han har med sin ägarinna gått msvA och jag ska ha honom nu i några månader eftersom hon snart ska bli mamma. Han är en riktigt härlig kille!

Till ”vardags” jobbar jag i inredningsbutik, men det blir ändå väldigt många timmar i stallet. Jag tränar för Bo Jenå och min fantastiska mamma (Annika Lindström). 

Har under våren varit en del i London och den stora drömmen just nu är att flytta dit och ta med Figo. 

Har ni mer frågor får nu jättegärna ställa dom 🙂  


Och detta är jag, helt utan ridkläder… 😉